torsdag 30 oktober 2014

Pratar du svorska?



Tips på radioprogram - förstå danska och norska


Efter en ganska intensiv arbetsperiod med omväxlande dansk, norsk och engelsk översättning, vill jag tipsa om två avsnitt av programmet Språket i P1 som jag äntligen fått tid att lyssna på. Det ena heter Förstår du danska och norska? och det andra Gör som Skavlan – snakke svorsk!

I båda avsnitten diskuteras hur lätt/svårt vi har att förstå varandra i Norden. Det verkar också som om yngre människor i både Sverige, Norge och Danmark generellt har svårare att förstå sina skandinaviska grannar än vad äldre har. Samtidigt har ju många unga svenskar faktiskt jobbat i Norge och i programmen berättar de hur de kommunicerade. En del valde till exempel att prata "svorska", dvs. att prata med svensk dialekt men inflika norska ord.   

I Danmark och Norge heter språkprogrammen Sproglaboratoriet och Språkteigen.

tisdag 14 oktober 2014

Det är skillnad på att beställa en öl i Schweiz jämfört med Tyskland!



 
Image courtesy of Stuart Miles at FreeDigitalPhotos.net

 

 

Varför schweizare och tyskar missförstår varandra



Vi svenskar får ju ofta påminna oss om att tilltala tyskar vi inte känner med det artiga ordet "Sie". Men även tyskarna verkar ha problem med artighetsfraser när de reser utomlands.


Tyska turister i Schweiz


Tyskar som besöker en restaurang i Schweiz måste anstränga sig lite extra. I varje fall om man ska tro en artikel i den tyska tidningen Focus (se Warum die Schweizer die Deutschen nicht verstehen). Det finns en tydlig språkbarriär i vissa avseenden mellan Schweiz och Tyskland som visar sig när tyskar reser till de schweiziska alperna. 

Artighet värderas högt i Schweiz


Den allmänna uppfattningen bland tyskar tycks vara att schweizare är extremt trevliga och vänliga. Schweizarna å andra sidan är inte sena att skämta om vad de uppfattar som tysk ohövlighet genom att använda uttrycket "Ich krieg mal ein Bier". Även om det här skämtet är överdrivet så pekar det på vissa skillnader. I Schweiz räcker det uppenbarligen inte med det artiga ordet "bitte". Enligt artikeln bör man även lägga till "bei Gelegenheit", dvs. ungefär "när ni har möjlighet". 


Artikelförfattaren hävdar också att schweizarna löser konflikter i arbetslivet på liknande sättet. De har till och med en liten ändelse, -li, som är tänkt att mildra och förminska betydelsen av vissa ord (t.ex. Fränkli och Hüsli). Men här får man se upp om man är schweizare! Tyskarna kan nämligen uppfatta ändelsen som lite nedlåtande och arrogant.


Det verkar alltså som att schweizarna har mycket gemensamt med engelsmännen. Engelsmännen är ju kända för att vilja uttrycka sig mer subtilt, artigt och föra ett "katten kring gröten"-resonemang.

Men hur ska man då beställa öl på rätt sätt i Schweiz? Jo, ett säkert kort är att säga "Ich hätte gern ein Bierli, bitte".

----


Behöver ditt företag översättning från svenska till tyska eller tyska till svenska? Kontakta gärna oss på Intergraphia för professionell tysk översättning.

lördag 4 oktober 2014

15 tips på hur du skriver på danska!

Image courtesy of BrianHolm/FreeDigitalPhotos.net


Hur du skriver på danska

 

Inte minst i affärssammanhang kan det vara en god idé att lära sig danska och norska för att undvika missförstånd och få bättre kontakt med sina skandinaviska affärspartner. Bor du i Öresundsregionen och behöver skriva något på danska – ta då en titt på nedanstående tips.

 

15 danska skrivtips


1. Danska ord kan ibland ha artikeln ”en” när svenskan har ”ett” och tvärtom. Exempel: et menneske (en människa), en bi (ett bi), et venskab (en vänskap). Använd alltid ett lexikon om du är osäker!

2. I det danska språket finns inte lika många pluraländelser som i det svenska. Danskarna har framför allt tre huvudgrupper och den vanligaste är -er (t.ex. et vindue, flere vinduer, en hånd, flera hænder). Några substantiv får -e i plural (t.ex. en dansker, flere danskere, en mor, flere mødre) och slutligen finns det några enstaka substantiv som inte får någon pluraländelse alls (t.ex. et sprog, flere sprog, et barn, flere børn).

3. Danskarna skapar mycket oftare passiv form med hjälp av verben være/blive + participformen. I svenskan bildar vi för det mesta passiv form med -s på slutet. Exempel: Hun blev valgt til statsminister (Hon valdes till statsminister).

4. Se upp med s.k. ”falska vänner”, dvs. ord som liknar svenska ord men har en helt annan betydelse. Exempel: kjole (klänning), synes (tycka), frokost (lunch). Hämta min dansk-svenska ordlista (pdf) med falska vänner och lär dig de vanligaste orden.

5. Danskan har för det mesta böjningsändelser med -e till skillnad från svenskan. Exempel: gule (gula), kugler (kulor), savnet (saknat)

6. Precis som jag nämnde i ett tidigare inlägg får danskan ofta ändelsen -else när våra ord slutar på -ning. Exempel: oversættelse - översättning

7. I det danska språket ska det inte vara någon ändelse på substantivet i bestämd form. Exempel: den gamle mand (den gamle mannen), det gule hus (det gula huset)

8. Danskan kan aldrig utelämna verbet ”ha” i bisatser. Exempel: selvom hun har sunget der (även om hon sjungit där).

9. Precis som tyskarna har man i Danmark verbpartiklar. Ofta placeras dessa småord efter objekten, dvs. mot slutet av meningen. Detta kan kännas lite ovant för oss svenskar. Exempel: Hun slog strømmen fra (Hon kopplade bort strömmen), Hæng vasketøjet op! (Häng upp tvätten!)

Image courtesy of jscreationzs at FreeDigitalPhotos.net

10. Den välkända skillnaden när det gäller räkneorden får vi inte heller glömma. Exempel: halvtreds (femtio), halvfjerds (sjuttio), firs (åttio), halvfems (nittio)

11. Ordet ”sin” får bara användas i danskan när det syftar tillbaka på ett ord som står i singular. Syftar man tillbaka på ett ord som står i plural måste man i istället skriva ”deres”. 

12. I Danmark sätter man punkt efter dagssiffran vid datumangivelser (precis som i Tyskland). Exempel: 10. februar 2010 - 10 februari 2010

13. I det danska språket används normalt inte x, man skriver istället ”ks”(t.ex. laks). Undantaget är främmande ord (t.ex. slowfox).

14. Om ”det er” och ”det var” följs av ett pronomen ska alltid objektsformen användas i danskan. Exempel: 
Det var dig som skulle have ryddet op. — Det var du som skulle ha städat.
Det er ham som skall lave mad i dag. — Det är han som ska laga mat idag.

15. Många gånger har danskan bara en konsonant i slutet av ord när svenskan har dubbla konsonanter. Exempel: op (upp), til (till)

---

 

Följ Intergraphia och läs våra nyheter på Linkedin