15 tips på hur du skriver på danska!

Image courtesy of BrianHolm/FreeDigitalPhotos.net

Hur du skriver på danska

 

Inte minst i affärssammanhang kan det vara en god idé att lära sig danska och norska för att undvika missförstånd och få bättre kontakt med sina skandinaviska affärspartner. Bor du i Öresundsregionen och behöver skriva något på danska – ta då en titt på nedanstående tips.

 

15 danska skrivtips

1. Danska ord kan ibland ha artikeln ”en” när svenskan har ”ett” och tvärtom. Exempel: et menneske (en människa), en bi (ett bi), et venskab (en vänskap). Använd alltid ett lexikon om du är osäker!

2. I det danska språket finns inte lika många pluraländelser som i det svenska. Danskarna har framför allt tre huvudgrupper och den vanligaste är -er (t.ex. et vindue, flere vinduer, en hånd, flera hænder). Några substantiv får -e i plural (t.ex. en dansker, flere danskere, en mor, flere mødre) och slutligen finns det några enstaka substantiv som inte får någon pluraländelse alls (t.ex. et sprog, flere sprog, et barn, flere børn).

3. Danskarna skapar mycket oftare passiv form med hjälp av verben være/blive + participformen. I svenskan bildar vi för det mesta passiv form med -s på slutet. Exempel: Hun blev valgt til statsminister (Hon valdes till statsminister).

4. Se upp med s.k. ”falska vänner”, dvs. ord som liknar svenska ord men har en helt annan betydelse. Exempel: kjole (klänning), synes (tycka), frokost (lunch). Hämta min dansk-svenska ordlista (pdf) med falska vänner och lär dig de vanligaste orden.

5. Danskan har för det mesta böjningsändelser med -e till skillnad från svenskan. Exempel: gule (gula), kugler (kulor), savnet (saknat)

6. Precis som jag nämnde i ett tidigare inlägg får danskan ofta ändelsen -else när våra ord slutar på -ning. Exempel: oversættelse - översättning

7. I det danska språket ska det inte vara någon ändelse på substantivet i bestämd form. Exempel: den gamle mand (den gamle mannen), det gule hus (det gula huset)

8. Danskan kan aldrig utelämna verbet ”ha” i bisatser. Exempel: selvom hun har sunget der (även om hon sjungit där).

9. Precis som tyskarna har man i Danmark verbpartiklar. Ofta placeras dessa småord efter objekten, dvs. mot slutet av meningen. Detta kan kännas lite ovant för oss svenskar. Exempel: Hun slog strømmen fra (Hon kopplade bort strömmen), Hæng vasketøjet op! (Häng upp tvätten!)

Image courtesy of jscreationzs at FreeDigitalPhotos.net

10. Den välkända skillnaden när det gäller räkneorden får vi inte heller glömma. Exempel: halvtreds (femtio), halvfjerds (sjuttio), firs (åttio), halvfems (nittio)

11. Ordet ”sin” får bara användas i danskan när det syftar tillbaka på ett ord som står i singular. Syftar man tillbaka på ett ord som står i plural måste man i istället skriva ”deres”. 

12. I Danmark sätter man punkt efter dagssiffran vid datumangivelser (precis som i Tyskland). Exempel: 10. februar 2010 - 10 februari 2010

13. I det danska språket används normalt inte x, man skriver istället ”ks”(t.ex. laks). Undantaget är främmande ord (t.ex. slowfox).

14. Om ”det er” och ”det var” följs av ett pronomen ska alltid objektsformen användas i danskan. Exempel: 

Det var dig som skulle have ryddet op. — Det var du som skulle ha städat.

Det er ham som skall lave mad i dag. — Det är han som ska laga mat idag.

15. Många gånger har danskan bara en konsonant i slutet av ord när svenskan har dubbla konsonanter. Exempel: op (upp), til (till)

---